När en person avlidit och det inte finns något testamente ska arvet enligt huvudregeln fördelas enligt den legala arvsordningen. Med den legala arvsordningen avses den arvsordning som följer av lag. Detta innebär att arvet ska fördelas enligt reglerna i ärvdabalken.
Den legala arvsordningen baseras på olika s k ”arvsklasser”. Dessa arvsklasser benämns för den första, andra respektive tredje arvsklassen. Vilken arvsklass du tillhör beror på vilken släktrelation som du har med den avlidne personen. Det är därför endast släktingar som har rätt till arv enligt den legala arvsordningen. Önskar du att någon som inte är släkt ska ärva dig måste du upprätta ett testamente. Upprättar du inte ett testamente kommer din kvarlåtenskap i sin helhet att fördelas enligt den legala arvsordningen och därmed i sin helhet ärvas av dina släktingar.
I det följande kommer vi att gå igenom den legala arvsordningen, de olika arvsklasserna, vad som gäller om det finns ett testamente och vem som ärver när det inte finns några legala arvingar och den avlidne inte heller har upprättat ett testamente.
Testamente och den legala arvsordningen
Innan vi går in på den legala arvsordningen och vem som har rätt till arv måste klargöras att denna artikel avser situationer när det inte finns något testamente. Finns det ett testamente är det möjligt att detta helt ändrar förutsättningarna och sätter den legala arvsordningen ur spel.
Genom att skriva ett testamente har du stora möjligheter att styra hur du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas den dag som du inte längre finns i livet. Emellertid finns det vissa begränsningar i dina möjligheter att styra över hur ditt arv ska fördelas. Ärvdabalken innehåller att antal tvingande regler vilka begränsar dina möjligheter att göra vissa personer helt arvlösa.
De tvingande reglerna i ärvdabalken avseende vem som har en ovillkorlig rätt till arv avser framförallt bröstarvingar. En bröstarvinge har i princip alltid rätt till arv. Det är möjligt för dig att begränsa dina bröstarvingars rätt till arv men du kan inte helt utesluta dem från arv. Det finns även ett par andra situationer där det inte är möjligt för dig att utforma ditt testamente som du vill. Detta kommer dock inte behandlas ytterligare i denna artikel.
De olika arvsklasserna
Som framgått av inledningen tar den legala arvsordningen sin utgångspunkt i tre arvsklasser; första arvsklassen, andra arvsklassen och tredje arvsklassen.
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn.
Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn.
Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder.
Fördelning av arv i de olika arvsklasserna
Ett arv kan inte fördelas mellan olika arvsklasser. Ett arv fördelas alltid och endast mellan arvingar i en och samma arvsklass. Det är t ex inte möjligt att ett arv fördelas mellan arvingar i såväl den första som den andra arvsklassen.
När en person har avlidit ska arvet i sin helhet delas mellan personerna i den första arvsklassen. Det spelar inte någon roll hur många personer som finns i den första arvsklassen. Arvet ska i sin helhet delas mellan dessa personer och finns det endast en person i den första arvsklassen har denna person ensam rätt till arvet.
Så länge det finns arvingar som tillhör den första arvsklassen går inte något av arvet vidare till den andra arvsklassen. Det är först när det inte finns några personer i en arvsklass som arvingarna i den följande arvsklassen får arvsrätt. Skulle det inte finnas några arvingar i den första arvsklassen går arvsrätten vidare till arvingarna i den andra arvsklassen vilka delar på arvet. Finns det inte heller några arvingar i den andra arvsklassen går arvet vidare till den tredje arvsklassen. Finns det inte heller några arvingar i den tredje arvsklassen går arvet vidare till Allmänna arvsfonden.
Ett praktiskt exempel på fördelning av arv i olika arvsklasser
I det följande ska vi med hjälp av ett mycket enkelt men praktiskt exempel försöka att konkret visa hur systemet med arvsklasser fungerar och vilka släktingar det är som ärver i de olika arvsklasserna.
Exempel:
Anna Andersson har avlidit och efterlämnar en kvarlåtenskap till ett värde om 600 000 kronor.
I första hand ska kvarlåtenskapen fördelas mellan Annas barn. Har Anna två barn ärver de vardera 300 000 kronor. Finns det endast ett barn ärver det barnet 600 000 kronor. Har Anna två barn men ett av dem avlidit går det barnets arv vidare till det barnets barn (dvs Annas barnbarn).
Finns det inte några arvingar i den första arvsklassen går arvet vidare till arvingarna i den andra arvsklassen. I andra arvsklassen ärver i första hand Annas föräldrar och lever inte föräldrarna går arvet vidare till Annas syskon och deras barn.
Finns det inte heller några arvingar i den andra arvsklassen går arvet efter Anna vidare till arvingarna i den tredje arvsklassen vilken består av den avlidnes mor- och farföräldrar. Därefter är det inte möjligt att föra arvet vidare. Detta innebär att Annas kusiner inte kan ärva henne. Hade Anna önskat att en kusin skulle ärva henne hade hon varit tvungen att upprätta ett testamente.
Finns det inte några arvingar i den tredje arvsklassen kommer Annas kvarlåtenskap att gå till Allmänna arvsfonden. Detta kommer att behandlas särskilt under följande avsnitt.
Allmänna arvsfondens arvsrätt
Finns det inte några arvingar i någon av de tre arvsklasserna går arvet inte vidare inom släkten. Detta innebär, som visats ovan, bl a att kusiner aldrig kan ärva en person om det inte finns något testamente. Istället tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Allmänna arvsfonden bildades 1928 när Riskdagen ändrade den legala arvsrätten och avskaffade arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar. Alltsedan dess har Allmänna arvsfonden erhållit kvarlåtenskapen efter de personer som inte har några närmare släktingar än kusiner och dessutom inte har upprättat ett testamente. De belopp som tillfaller Allmänna arvfonden varje år är betydande och 2017 uppgick beloppet till mer än 800 miljoner kronor netto.
De medel som Allmänna arvsfonden erhåller delas ut till projekt som bidrar till att stärka barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. För att få tillgång till dessa medel ansöker man hos Allmänna arvsfonden. Några utbetalningar till privatpersoner sker emellertid inte. Det är endast ideella organisationer, föreningar, stiftelser, kommuner, skolor och sjukhus som har möjlighet att få pengar från Allmänna arvsfonden.
Allmänna arvsfondens verksamhet regleras av lag om allmänna arvsfonden. Vill du veta mer om Allmänna arvsfonden kan du gå in på deras mycket informativa hemsida.
Efterlevande makes arvsrätt
När man diskuterar reglerna avseende den legala arvsordningen och arvsklasserna måste man även ta hänsyn till den efterlevande makens arvsrätt. En make ingår inte i någon av arvsklasserna och en makes arvsrätt är inte grundad på dessa regler.
Huvuddragen avseende den efterlevande makens arvsrätt är att om makarna endast har gemensamma barn ärver den efterlevande maken all den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att de gemensamma barnen får ut sitt arv efter den avlidna föräldern först när även den efterlevande föräldern har avlidit. När det finns en efterlevande make och det endast finns gemensamma barn går den efterlevande makens arvsrätt före ovan angivna regler om den legala arvsordningen och de olika arvsklasserna. Det är först när båda makarna har avlidit som dessa regler blir tillämpliga.
Har den avlidne maken ett s k särkullbarn är situationen annorlunda. I en sådan situation har särkullbarnet rätt att omgående få ut sitt arv. Makens situation när det finns särkullbarn kommer emellertid inte behandlas ytterligare in denna artikel. Detta behandlas i en särskild artikel här på Juridex.se
Några avslutande kommentarer angående den legala arvsordningen och de olika arvsklasserna
Förhoppningsvis har du fått en god bild över hur den legala arvsordningen är utformad och hur konstruktionen med olika arvsklasser fungerar. Tänk på att ett testamente helt kan ändra förutsättningarna och vem som har rätt till arv. Vill du styra över vem som ska ärva dig bör du upprätta ett testamente.
Tveka inte att kontakta oss eller lämna en kommentar nedan om du tycker att något är oklart, om du har några funderingar i övrigt eller önskar att komplettera något i artikeln. Vi är tacksamma för all feedback och eventuella kompletteringar till denna artikel.
