En bodelning mellan sambor kan bli aktuell vid två tillfällen – när en av samborna avlider eller samboförhållandet upphör av annan anledning och denna anledning inte är att samborna gifter sig. När två sambor gifter sig upphör samboförhållandet men det finns inte någon anledning att göra en bodelning. Relationen kvarstår men övergår från en samborelation till ett äktenskap.
Även om det finns vissa likheter mellan en bodelning mellan sambor och en bodelning mellan två personer som är gifta finns det avgörande skillnader. Den främsta skillnaden är vilken egendom som ska ingå i bodelningen. En annan skillnad är att en bodelning mellan makar som huvudregel är obligatorisk. Det är inte fallet med en bodelning mellan sambor. Två personer som har varit sambor kan avsluta sitt samboförhållande utan att göra någon bodelning. Denna möjlighet har inte makar om det finns giftorättsgods att fördela.
Vilken egendom som ingår i en bodelning mellan sambor?
När man gör en bodelning mellan två personer som är gifta ska all egendom som är giftorättsgods ingå. Utgångspunkten och huvudregeln i ett äktenskap är all egendom är giftorättsgods om inte egendomen gjorts till enskild egendom genom villkor i äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev.
Omfattningen av den egendom som ingår i en bodelning mellan sambor är betydligt mindre omfattande. I en bodelning mellan sambor ingår endast den s k samboegendomen. Med samboegendom avses enligt sambolagen ”sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning”. Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.
Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk eller för fritidsändamål. Som exempel på egendom som inte ingår i bodelningen kan nämnas:
- cyklar, skidutrustning, golfutrustning eller andra fritidsartiklar,
- bilar och andra fordon,
- fritidshus,
- banktillgångar oavsett om det är fråga om sparande på bankkonto, aktiefonder eller liknande.
Uppräkningen är inte uttömmande men innehåller de vanligaste tillgångarna vilka det ofta uppstår diskussioner kring i samband med en bodelning mellan sambor.
Här följer två exempel som visar vilken egendom som ingår i en bodelning mellan sambor.
Exempel Nr 1
Eva och Frida
Eva är ensam ägare till en bostadsrätt som hon äger sedan länge. Hon blir sambo med Frida som flyttar in i bostadsrätten.
Skulle Eva och Frida separera ingår bostadsrätten inte i bodelningen då den inte har införskaffats för gemensam användning. Detsamma gäller för det bohag som fanns i lägenheten när Eva och Frida blev sambor. Inte heller denna egendom ingår i en bodelning då den inte införskaffats för gemensam användning. Däremot ingår det bohag som Eva och Frida köpt såväl under som före samboförhållandet om bohaget köpts i syfte att det ska användas gemensamt.
Exempel Nr 2
Eva och Fredrik
Eva är ensam ägare till en bostadsrätt som hon äger sedan länge. Hon blir sambo med Fredrik som flyttar in i bostadsrätten. Eva säljer därefter sin bostadsrätt varefter hon köper en ny bostadsrätt där hon själv står som ägare och även själv betalar för lägenheten. Syftet i samband med köpet är att bostadsrätten ska vara hennes och Fredriks bostad.
Skulle Eva och Fredrik separera kommer lägenheten att ingå i bodelningen om de inte har skrivit ett samboavtal där de kommit överens om att den inte ska ingå.
Fördelning av samboegendom
Har samborna inte kommit överens om annat är utgångspunkten i bodelningen att värdet av samboegendomen ska delas lika mellan samborna. Det har inte någon betydelse vem som har betalt för egendomen. Samboegendom ska delas lika oavsett vem som betalt för egendomen. Det står dock samborna fritt att komma överens om en annan fördelning. Så länge samborna är ense kan de fördela samboegendomen som de själva vill och de behöver således inte följa huvudregeln om att egendomen ska delas lika.
När ska en bodelning mellan sambor göras?
En begäran om bodelning mellan sambor måste framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Har samboförhållandet upphört på grund av att en av samborna avlidit ska begäran om bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas. Samma regel gäller för det fall att ett samboförhållande upphör och en sambo avlider inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde.
Det bör noteras att det är den part som begär bodelning som vid en eventuell tvist måste kunna bevisa att en begäran om bodelning framställts inom ettårsfristen. Den som begär bodelning bör därför försäkra sig om att begäran bekräftas i skrift eller liknande.
Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.
Särskilt om bostad vid bodelning mellan sambor
Det finns en specialregel avseende övertagande av bostad där en bostad som inte är samboegendom faktiskt kan övertas av den andra sambon. Denna regel om övertagande av bostad är emellertid en undantagsregel som endast avser hyres- eller bostadsrätter och som normalt endast kan bli aktuell när samborna har eller har haft barn tillsammans. Har samborna inte några barn måste ”synnerliga skäl” föreligga vilket är ett mycket högt krav.
Särskilt om bodelning när en sambo avlidit
Avlider en av samborna är det endast den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning. Det är inte möjligt för den avlidne sambons arvingar att begära bodelning. Begär inte den efterlevande sambon bodelning kommer någon bodelning således inte att ske.
En efterlevande sambo som är ägare till den större delen av samboegendomen kan således välja att inte begära bodelning varefter hen behåller all sin egendom.
Här följer ett exempel för att visa på skillnaden mellan fördelningen när en efterlevande sambo begär bodelning jämfört med om någon begäran om bodelning inte sker.
Exempel:
Gunilla och Helge
Gunilla och Helge är sambor. Såväl Gunilla som Helge har heminredning som ett av sina stora intressen och värdet av inredningen i deras hem uppgår till ett betydande belopp. Även om det mesta av inredningen köpts in för gemensam användning är det Gunilla som rent faktiskt har betalt för inredningen. De gånger som någon form av köpeavtal har upprättats i samband med att någon form av inredning köpts är det endast Gunilla som undertecknat köpekontraktet.
Värdet av all den egendom som utgör samboegendom utgör en miljon kronor. Av samboegendomen ägs egendom till ett värde om 900 000 kronor av Gunilla och egendom till ett värde om 100 000 kronor ägs av Helge, allt efter avräkning för skulder hänförliga till samboegendomen.
En dag avlider Helge helt plötsligt. Väljer Gunilla att begära bodelning kommer hon i bodelningen att erhålla 500 000 kronor. Resterande 500 000 kronor tillfaller dödsboet efter Helge. Den egendom som tillhör Helges dödsbo kommer att fördelas mellan hans arvingar. Då sambor inte ärver varandra samtidigt som Gunilla och Helge inte upprättat något testamente kommer Gunilla inte att ärva något efter Helge. Istället tillfaller all Helges egendom hans arvingar.
Väljer Gunilla att inte begära bodelning kommer hon att behålla all sin egendom, d v s egendom till ett värde om 900 000 kronor. Hon behöver således inte ”lämna ifrån sig” någon egendom i en bodelning. Helges arvingar får i arv dela på 100 000 kronor jämte eventuell annan egendom som tillhör Helge men som inte utgör samboegendom.
Upprättande av bodelningsavtal mellan sambor
När två sambor gör en bodelning bör samborna skriva ett bodelningsavtal. Även om det inte är ett formellt krav att det ska upprättas ett skriftligt bodelningsavtal är detta att rekommendera. Ett skriftligt bodelningsavtal markerar en slutpunkt i samborelationen och man minskar riskerna för att någon av samborna senare framställer anspråk. Ett annat skäl är att banker och andra kreditgivare ofta ställer som krav att det finns ett skriftligt bodelningsavtal när någon av samborna senare ska ansöka om lån.
Ska du skriva ett bodelningsavtal och vill ha stöd av en mall hittar du en sådan här: Mall för bodelningsavtal mellan sambor.
Sambor och samäganderätt
Är egendom inte samboegendom är det ändå möjligt att båda samborna har en rätt till egendomen, eller i vart fall till en del av densamma. Har samborna köpt egendom tillsammans är det möjligt att de är samägare till egendomen. Som exempel på egendom som inte är samboegendom men oftast ägs gemensamt av sambor kan nämnas bil, fritidsbostad, båt och liknande.
Eftersom egendomen inte utgör samboegendom ingår den inte i en bodelning mellan samborna. Hur samborna ska dela på egendomen framgår inte heller av sambolagen. Istället är det reglerna i samäganderättslagen som är tillämpliga. Dessa regler skiljer sig avsevärt åt från sambolagens delningsregler avseende samboegendom. Enligt reglerna i samäganderättslagen är det t ex möjligt för samborna att begära att den samägda egendom ska säljas på auktion. En möjlighet som inte finns i sambolagen.
Är samborna samägare till egendom gäller inte heller de korta tidsfrister som gäller för begäran om bodelning. Enligt sambolagen måste en begäran om bodelning framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde eller om en av samborna avlider – senast vid bouppteckningen efter den avlidne sambon. Dessa frister finns inte i samäganderättslagen.
Vad händer om samborna inte kommer överens om bodelningen
Kan samborna inte komma överens om bodelningen kan en sambo, eller båda samborna, vända sig till tingsrätten och begära att domstolen utser en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren, som oftast är en advokat, beslutar därefter vad som ska ingå i bodelningen, hur egendomen ska fördelas och vem som ska erhålla vilken egendom. Är någon av samborna inte nöjd med bodelningsförrättarens beslut kan sambon överklaga beslutet till domstol.
Observera att kostnaden för bodelningsförrättaren ska betalas av samborna gemensamt. Detta gäller oavsett vem av samborna som har ansökt hos domstolen om att bodelningsförrättare ska utses.
